måndag 14 september 2015

Glass i pyttesmå lass

För ungefär ett och ett halvt år sedan tänkte jag avsluta denna blogg. Det var bara några saker som jag skulle skriva om först. Jag ville till exempel "så rysligt gärna också vill berätta när Benjamin ätit sin första glass" för att citera mig själv. 

Just glass har fått representera alla de goda och verkligen väl menade råden vi fick då när Benjamin inte åt. "Har ni provat att ge honom glass?" Det är svårt att ta in att ett barn inte äter. Alls. Inte ens glass. Ingenting. Inte stoppar någonting i munnen överhuvudtaget. Jag hade inte heller kunnat föreställa mig att det kunde vara så. Och då hade det lika väl kunnat vara jag som gav det rådet. Om glass. 

Vi fick vänta rätt länge. Men jo, nu har Benjamin faktiskt smakat på glass. Smakat alltså. Och ratat.

Benjamins grimaser när han fick in den kalla glassen i munnen var oslagbara. Övriga familjen inklusive undertecknad har faktiskt svårt att hålla sig för skratt. 


För Benjamin är det för övrigt mycket viktigt med rätt temperatur på mat. Absolut inte för varmt! "Lagom?" frågar han nästan alltid när det serveras lagad mat (som alltså kan vara för varm!) Och är det det minsta för varmt för honom blir han förtvivlad. Lagom varmt för Benjamin är flera grader svalare än lagom temperatur för övriga familjen.

Sen kan det ju vara för kallt också. Som glass. Isglass går absolut inte! Gräddglass som smält till helt rinnande konsistens har Benjamin faktiskt ätit någon enstaka gång. Frågan är väl om det fortfarande är glass då. 

Hur som helst. Här kommer bilder på Benjamin som äter glass....








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar